02 oktober 2011

Before And After

I detta inlägg tänkte jag göra mig en liten jämförelse på livet nu och då...

De vill säga livet post Eddie.

I denna söndagsmorgons stund hade jag för ett år sedan med största sannolikhet inte vaknat än och om så hade vart fallet hade det varit för att spy upp gårdagens demoner.

Idag väcks jag oftast med ett leende avlöst med skrik och avslutat med att bli nerspydd.

På lördageftermiddag brukade jag oftast ta mig några kalla och spela lite Nhl på Xbox360 det enda som kunde störa va om min älskade Sanna ville ha smakråd vid de många kläddombyterna inför kvällen stundande fest.

Idag hinner jag kanske spela mig en period under glada tillrop av Eddie innan intresset falnar och övergår till jämmer och tandagnisslan givetvis utan inmundigandet av öl.

Förr lagade jag en trerätters till mig och Sanna serverat med en god flaska vin och levande ljus för att komma i stämning. Och mer än ofta avslutades kvällen i soffan tätt omslingrades för filmtittande eller vuxengympa.

Idag slänger vi i oss maten för att man inte orkar lyssna på den blivande metalsångaren Eddie, Karl, Anders Lundberg i vissa fall tar jag ut svängarna och gör en förrätt men oftast blir det köpmat för hela slanten. Och vuxengympan e det inte att tala om den lyckas alltid lillgrabben vakna inför och ställa in dessa aktiviteter.

Nu tänker ni säkert fy fan va han gnäller och jösses varför skaffa han barn när han bara tycker allt e jobbigt.

Men misströsta ej kamrater  en sak skall ni ha klart för er.

Jag skulle aldrig få detta ogjort eller ångra min "lillgris" det finns inget som kan mäta sig med när jag för första gången fick hålla honom i min famn eller när han höll mitt finger precis efter förlossningen. Eller när han för första gången han log mot mig, en känsla som fick allt annat att förlora sin betydelse.

Jag lovar även den mest råbarkade karlakarl fäller en tår när de får uppleva sådana underbara stunder tillsammans med sina barn.

Och då är detta bara början, tänk så många mer glädjetårar jag kommer fälla över min son. Hans första ord, de första stapplande stegen, när han för första gången säger "Jag älskar dig pappa"...

Listan kan göras låååång..

Så jag vill avsluta med ett par ord till alla er som inte än skaffat, eller planerar eller rent utav går i väntans tider.

JA mycket blir annorlunda och förändras men livet som du en gång hade tar inte slut, det blir en smula annorlunda ..... 

Helt Underbart..


Jag älskar dig Eddie min son, över allt annat.
Vad som än händer kommer jag alltid finnas där för dig glöm aldrig det pysen....


P.s
Man e fan i mig trött hela tiden och då skall Sanna ha en riktig stor eloge för det är hon som drar det tunga lasset.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar