Vill inleda detta inlägg med att klargöra min närmaste rektor/chef inte har med detta och görs eller att jag på något sätt vill svart måla min arbetsplats. Har fått lära mig att vara stolt över mitt arbete o va lojal men att bli behandlad så här efter över 12 år då jag aldrig har vart frånvarande några längre stunder så skiter jag i lojalitet.
Utan det är min arbetsgivare som jag känner mig jävligt sviken av och ej att glömma mitt fackförbund, som så stolt "tar fajten" men snabbt står mes mössan i hand så fort arbetsgivaren höjer tonen. Kortfattat enligt avtal stutit mellan dessa två ovanstående nämda parter står jag idag med 9 betalda semesterdagar istället för 20 som jag trodde.
Allt detta för att jag helt enklet ville tillbringa tid.med.min nyfödde son och sambo.
Summa sumarum har jag ifrån årskiftet 2011/2012 tagit ut 38 föräldradagar och enligt facket och arbetsgivarens beräkningra på något sätt skulle de 120 semster grundande dagarna alla förverkats..
Må nu så vara, regler e regler och då gäller drt mig med. Men det betyder inte att jag gillar det...
Känner mig grymt sviken.
Hade arbetsmarknaden sett annorlunda ut idagsläget hade jag sagt upp mig på stående fot.
Att missgynnas för att jag ville vara med min familj är bara vidrigt..
Men men..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar